Syfte lära oss att hur fungera en ekosystem inne burka. Och  visar att vilken växter kan överleva och vem kan dör inne burka.

Hypotes: Växterna och djur behöver vatten, luft att växter inne burka. Djur och växter behöver varandra att överlever om växter ta slut djuren dö. Växterna behöver koldioxid att överleva.

Utförande / Material: När vi gjorde en ekosystem på  burken hade vi växterna, Djuren, maskar, jord , löv och vatten som vi lade ner och tittade vi under många veckor.

Resultat: Undertiden varje vecken jag sett  min burka, det ser ut mycket  skillnad inne burka vatten ta slut och maskarna de har kommit över burken. Och till sist jag sett alla växterna, maskar, vatten allt ta slut och dör.

slutsats: Vatten kretslopp flöde fortfarande på burken. Och jag lägga lite för mycket vatten  Inne burken och det  blev fuktig undertiden och bruken ser ut äckligt.

Being new in class; challenges and advantages.

Being new in the class it can be good and bad.

Good things:
 When someone comes new in the class he/she learns new things and gets new friends and it's interesting  to know about each other, about his/her country family and more...

Bad things:
it's hard to be new in the class, because he/she doesn't know about the students, language, how to be in the class with other students. And it takes a long time to be effective in the class,  at the lessons and more things.

SO

1. Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?   

Vi lär oss regler tidigt i livet inom familjen och från våra föräldrar.

Det är de som säger till oss barn vad som är  rätt och vad som är fel. De sätter gränser för att familjeliv skulle fungera utan bråk och konflikter.

När vi livar i ett samhälle lär vi oss visa normer, det som passa sig att göra bland andra människor. Man visar att man ärtig, snäll, och vill uppföra sig rätt mot andra människor. Man vet att man kan inte gå på gatan naken eller att man inte kommer färgade kläder  på begravningen. Man blir inte straffad för det, men man vet att det passar inte att göra så. När man  är i vuxen ålder lär man sig olika lagar som man måsta följa. Alla de regler normer och lagar behövs för att människorna kunde omges utan konflikter och att det ska vara rättvist för alla.

2) Hur går det till när nya lagar stiftas?

Riksdagen skapar nya lagar. Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. 

I Sverige finns fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. De grundlagarna är viktigaste i Sverige. Förtiden kunde man ändra grundlagarna. Om man vill ändra grundlagar krävs två riksdagsbeslut och det måste vara ett riksdagsval mellan besluten

3) Varför bryter man mot lagarna?

Människor kan göra många dumma sakar t.ex de kör bil när de har drucket alkohol de orsakar bilolyckor, de kan vara aggressiva,  de kan slå eller döda någon, de kan skilj sig och lämna fru och barnen utan pengar, de kan stjäla sakar eller förstora miljö. Allt det har är straffbart. Ibland bryter man lagen ofrivilligt, men man är straffad för det finns lagar för det.

4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.

1. Först kommer polisen till brottsplatsen och förhör alla som hade med brottet att göra. De förhör gärningsmannen och vittnen.

B) Seden griper polisen gärningsmannen och sätter honom i häktet.

C) Gärnings manen blir för hörd på polis stationen han för också egen advokat. 

D) Åklagaren bestämmer att den misstänkte ska anhållas.

E) Den misstänkte sitter i en cell och har inte mycket kontakt med omvärlden  inte ta mot några telefonsamtal, ingen besök och alla brev som skickas och tas emot är  censurerade. Den misstänkte får sitta  anhållen i  högst tre dygn. Om risken är stor kan åklagaren bestämma att den misstänkte kan sitta kvar 14 dygn till. Tingsrätten ger tillstånd till häktning 

F) När polisen är klar med sin förundersökning ska åklagaren besluta om ett åtal kan väckas. 

G) Åtalet väckts och arrendet går till domstolen. Alla inblandade i ett brottshändelse är kallade till domstolen huvudförhandling. Man kallad som vittne, målsägare eller misstänkt alla måsta komma till huvudförhandlingen. Man måsta ha i giltig anledning att inte komma till domstolen, annars betalar man bötar eller blir hämtad av polisen.

H) Under rättegången, lägger först åklagaren fram sin syn på brottet. Seden för hörs målsägaren och sedan den misstänkta. Dessa för hör bruka vara påträngande  och detaljerade. Om det är väldigt känsligt kan man för höra vittne och den misstänkta separat. 

I) Domstolen faller domen för det vad gärnings mannen gjorde. Om man inte nöjd med domen för man rätt att överklaga till hovrätten.  I vissa fall krävs ett prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp fallet.

J) Gärningsmannen fick sin går till fängelset, för att av känna sitt straff. 

K)  Offeret kan få Brottsofferersättning i pengar.

5) Varför är huvudförhandlingen offentlig? B) Varför gör man ibland undantag från  

offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?

Huvudförhandlingen är i regel offentlig. Det innebär att vem som helst får komma in i rättssalen och lyssna på rättegången. Det finns undantag då tingsrätten kan besluta att rättegången, eller delar av den, inte ska vara offentlig. Detta kallas att rättegången sker bakom stängda dörrar och innebär att inga åhörare får vara närvarande i rättegångssalen. För att tingsrätten ska kunna besluta om stängda dörrar krävs en risk för att sekretessbelagda uppgifter kommer upp under rättegången eller att rättegången gäller särskilt känsliga brott, t.ex. sexualbrott. Om den som ska förhöras är under 15 år ska tingsrätten besluta om stängda dörrar.

6) vad kan de olika parterna i huvudförhandlingar göra om de är missnöjda med en dom?

Tingsrättens dom kan överklaga till hovrätten av den som har dömts, av

åklagaren och av brottsoffret. Detta måsta göras skriftligen. Överklagandet

ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen

meddelades.

7) Ge exempel på vad ett tvistemål är.

Några av dem vanligaste tvisterna  är  tvister, om pengar, t.ex när någon har lånat pengarna och vill inte lämna de tillbaka.

 Konsumenttvister, t.ex att man köper en produkt som man är missnöjd med: t.ex Dator. Mobilen, bilen, kläder eller nya byggda hus med mögel

Tvist inom familjen, t.ex när man kan inte komma överans om vems ska ta hand om barn efter skilsmässa eller tvist om arvet efter föräldrarna, eller morföräldrar.

8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott? 

Barn och unga som bryter mot sociala normer och regler behöver få stöd så tidigt som möjligt. Då minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet.

Medling mellan unga brottsoffer och förövare

Medling är en form av reparativ rättvisa, där brottsoffret får chansen att berätta hur brottet har påverkat honom eller henne. Medling är ingen påföljd men kan beaktas inom ramen för det straffrättsliga systemet, och kan erbjudas i alla stadier i rättsprocessen.

Grunden för all medling är att:

den är frivillig för båda parter

en opartisk medlare medverkar.

Medling kan vara en del i behandlingen

Kommunen ska erbjuda medling när brott har begåtts av personer som är under 21 år. Om den som begått brottet är under 15 år kan medling användas som en behandlingsinsats, förutsatt att den han eller hon uppnått sådan mognad att han eller hon kan förstå medlingsförfarandet.

Tonåren är den mest brottsintensiva perioden i livet. Både flickor och pojkar begår och utsätts för brott, men pojkar begår fler och grövre brott. Pojkar utsätts också oftare än flickor för våldsbrott. De flesta unga som begår brott gör det vid något enstaka tillfälle i åldern 13-17 år. En mindre grupp begår många brott.

Riskfaktorer

Det finns ingen enkel förklaring till varför unga begår brott, men forskning om ungdomsbrottslighet visar att det finns flera omständigheter som ökar risken för att begå brott. Riskfaktorer är till exempel:

• En svår familjesituation

• Bristande skolgång

• Kriminella familjemedlemmar

• Uppmärksamhetsstörningar

• Att leva i ett område med begränsade ekonomiska och sociala resurser

Många ungdomar kan ha en eller flera av de här riskfaktorerna utan att de blir kriminella. Ju fler riskfaktorer som finns i en ungdoms liv, desto större är dock risken att han eller hon begår brott.

Unga lagöverträdare

När en person som är 15-17 år misstänks för att ha begått ett brott gäller särskild lagstiftning som säger att rättsprocessen ska gå extra snabbt

9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.

De enda ”straffen” är böter och fängelse. Påföljder för brott är — förutom dessa två straff — också villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. 

Vi har straffet för att markera för människor att vissa saker inte tillåtna och att man har tid i fängelse att tänka om och bättra sig.

Ibland för man villkorlig dom när man har stulit någonting t.ex men man går inte till fängelse däremot för man chansen att blir ordentlig igen. Men när man ställer igen då gälar domen och då man går för fängelsen. 

Straffet för att uppfäster människor och lära de skillnad mellan rätt och fel.

10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?

Brottsoffrets är rätt till information, möjligheten till stöd, läkarvård gott bemötande från rättsväsendet. Brottsoffret har också rätt till ekonomiskt ersättning för sina skador och ledande.

11) Vilka är polisens uppgifter?

Polisen ska upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt se till att allmänheten får skydd och annan hjälp som allmänheten kan vara i behov av. Polisen ska bekämpa och brott.

Polisen ska ge allmänheten skydd och annan hjälp och det kallas ibland för polisens hjälpande uppgift. Detta kan vara till exempel att skjutsa hem ungdomar som är ute sent en natt. Polisens hjälpande uppgift är inte hur långtgående som helst, polisen har alltså ingen absolut skyldighet att i alla situationer hjälpa människor. De kommer alltid när i det inbrott mord, bråk. brand. och andra olika.

 Polisens roll är: 

1. Att förebygga brott och andra störningar av allmän ordning och säkerhet.

2. Att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, att hindra störningar i allmän ordning och säkerhet och att ingripa då störningar har inträffat.

3. Att bedriva spaning och utredning om brott som hör under allmänt åtal.

4. Att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp (då det är lämpligt).

12)Vilken hjälp får den dömde i fängelset?

Fängelse är samhällets sätt att straffa den som begår ett allvarligt brott. Den som dömts till fängelse förlorar sin frihet under en tid.

De som är intagna på anstalt kan:

1) arbeta:

 För att minska återfallen i brott tillför Kriminalvården dömda personer nya färdigheter, kunskaper och tankemönster. Det görs dagligen. De intagna kan till exempel arbeta och utbilda sig under tiden de avtjänar sitt straff.

Arbetet på anstalt är viktigt för att upprätthålla en så normal tillvaro som möjligt under fängelsetiden. Den intagne får genom arbetet dagliga rutiner, tränar på att ta instruktioner och lär sig samarbeta med andra. Det förbereder dömda för ett vardagsliv efter avtjänat straff.

2) går utbildning:

Många dömda saknar fullständiga betyg, framförallt från gymnasiet. Under fängelsetiden får de möjlighet att studera och ta betyg och har sedan större chans att få arbete när de lämnar Kriminalvården. 

  3) eller genomgår behandling: 

Att gå ett behandlingsprogram i anstalt eller i frivården kan göra stor skillnad för den som dömts för ett brott

 Alla våra insatser ska hjälpa den dömde att inte återfalla brott. Det är vårt viktigaste mål. Efter behandlingsprogram återfallen till kriminalitet minskar.

13)Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.

Jag emot dödsstraffet, jag tycker att människor som gjorde hemska saker skulle sitta i fängelsen livet ut.

14)Förklara följande ord: 

rättstat - En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder.

åklagare -  Åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål.

påföljd -  Ett straff är juridik en laga påföljd för brott och i religionen följden av en begången synd (Guds straff).

försvarsadvokat -  Advokat är en jurist som yrkesmässigt antingen tillhandahåller rådgivning och andra juridiska tjänster eller biträder en klient inför domstol och myndighet eller är.

gripa - Om en person misstänks för ett brott som kan ge fängelse får polisen gripa den personen.

domare  - En domare är någon som svarar för uppgiften att döma vid en domstol.

nämndeman -  har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätten och deras föregångare härads och rådhusrätterna seden 1300-talet.

anhålla  -  är i Svenska rätt en form av tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande.

åtala - är en talan vid domstol om ansvar för brott. 

ed  -  

mened - Att ljuga som vittne kallas för att begå mened och det kan ge upp till fyra års fängelse.

häkta -  är ett straffprocessuellt tvångsmedel som kan användas för att under en längre tid frihetsberöva personer som är misstänkta för grövre brott.

skyddstillsyn  - Den som döms till skyddstillsyn ställs under övervakning i ett års tid.

villkorlig dom  -  Villkorlig dom är i Svenska rätt en brottspåföljd  för ett brott där påföljden inte bedöms kunna stanna vid^[1] som alternativ till fängelse.

rättspsykiatrisk vård  -  är i Sverige en av den psykiatriska tvångsvårdens två former, lag om rättspsykiatrisk vård.

civil olydnad - är en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen.

huvudförhandling- är det sammanträde vid domstol då det ska avgöras med dom till exempel om den som är misstänkt för att brott är skyldig.